Trött

Den gågna helgen smög sig en trötthet över mig som jag ej gillar. Den påminner mig om gamla tider. Den förlamande trötthetskänsla som begränsade mitt liv och lust till att göra saker.

Varför kom den nu ? Jag som nu sista tiden känt att livet åter vänt till det positiva, mitt jag med ork och energi till att ta itu med saker, fixa, dona och ta initiativ till aktiviteter. Jag som ser fram mot semester, att vara på annan ort och käna mig fri. Våga klä mig lite annorlunda, samma kläder men i annan kombination. En känsla som är härlig, vara jag uti fingerspetsarna där jag ej förväntar mig springa på någon som känner igen mig. Men landet är litet så chansen finns, men det tar jag gärna. Varför kommer du nu trötthet?

Jag försöker känna efter, analysera över vad som varit eller komma skall som utlöst/er detta ?

Visst, det har kanske ej varit så klokt att ge 110% på jobb...men lusten, orken och viljan har funnits. Visst jag har stunder kännt att det var galet, men känslan då jobbet var klart var lockande och givande till höstens jobb. Är detta orsaken?

Ett möte i lördags, var det orsaken? Möte med en person jag egentligen sagt upp bekantskapen med för att den gett mig så mycket smärta genom åren och jag ej har velat att vissa saker därmed ska fortplanta sig vidare till personer i min närhet. Men vissa dagar under året ses vi, för jag kan ej förbjuda mina barn att träffa sina förfäder. Numera flyter dessa möten på, tyckte ej det var så antsrtängande som förut.

Kom efter mötet på att det gått över förväntan, inga konflikter med barnen som brukligt heller.

Är detta orsaken?

Jag har under våren mer eller mindre bestämt mig för att ej mer träffa mr M. tyckte att vårt sista möte i februari fick vara det sista. Vi vet båda, tror jag i alla fall var vi har varandra. Vi träffas, äter och dricker gott. Har långa trevliga, alvarliga samtal om längtan efter kärlek, barn, jobb och allt mellan himmel och jord.  Vi umgås som man och kvinna, handlar tillsammans, åker på kortare utflykt, Saker som vi annars önskar vi har till vardags. Nu vill han att vi ses i sommar...jag lurar...vad vill jag?, varför vill jag inte? eller vill jag? Umgås med en trevlig man några timmar, dagar. Varför inte njuta av livet och dess värme då det finns chans till det? Sen kommer många ensamma höstdagar....eller kanske inte, vem vet vem som står "runt hörnet?" men tills dess i alla fall. Jag vet inte, behöver ta ett beslut.

Är detta orsaken ?

Semesterresa betyder utgifter, pengar, betala. Har pengar som jag tror räcker gott och väl. Men det är ändå en oroskänsla. Vet det blir några nej till barnen, men så är livet och allt går ej att få.

Är detta orsaken?

Denna vecka använder jag min lediga tid till att vila. Äta, sova och bara vara. Samla krafter till semestern och varva ner. Försöker tänka positivt och på allt roligt som kommer nästa vecka. En vecka att samla minnen att ta fram i höstens ljussken. Hösten med dess vackra färger. Längtar dock ännu inte dit!

Att ha balans i livet är ej en lätt uppgift, men nog så viktig att sträva mot.