Är det nu?

Är det nu i detta läge jag ska skifta från att älska till att hata, vara bitter?
Har bett om att få träffa dig, du vet om vad men du skiter i att svara, ta kontakt.
Finns en risk för att jag efter dig väljer att ej träffa någon mer, i alla fall ej anstränga mig på något sätt.
Om det du sa ej menades på något sätt kan jag aldrig mer tro på någon annan.
Känner sorg och smärta över att jag trott på dina ord.
Vet jag ej ska tänka som jag nu gör, men jag känner nu så.
Faller en stund, låter mig göra.
Känna smärta.
Det går över.
Jag är värd någon bättre, även om jag ej nu vet jag vill ha.
Av rädsla.
Det är jag nu.