Snabba steg

Går, känner efter varje steg
försöker känna varje gruskorn under grova kängors sulor
kontakt med verkligheten
Går bra, först
Sen tar stegen snabbare kliv
andningen blir kort
andas djup för att få balans
Synfältet minskas
känns som jag rullar fram
på gruskornen utan att känna dem
under sulorna, de grova
Anar paniken bakom hörnet
andas djupt, lätt snurr
Säger till mig själv:

-jag är ett berg
 jag är stabil
-jag är en  blomma
 full av kiv
-jag går det jag vill
 när jag vill
-detta är bara känslor
 ej verklighet
-jag känner bara
 det är ingen fara

närmare hemma känner jag åter
småstenarna och snön under sulorna
andas lungt behagligt

NU
senare
sitter dock känslan i bröstet där
den fick ej riktigt utlopp
trycker på
spänning
en stor klump finns där

Trötthet över att känna så här
jag vill inte
tycker inte jag behöver det
Jag vill känna ro o lugn
Ta steg efter steg i trygghet
både före o efter
Inför i morgon
efter idag