måndag 4 oktober 2010

Tendens.

Märker att min hjärna öppnar upp minnen som gömt sig lite.
Fundilerar över hur mycket som är bra att minnas, eller rättare sagt att knådas runt med ?
Ska jag låta passera / sålla en del för att koncentrera mig på ett par starka saker ?
Jag vill ju uppåt och inte dras neråt, eller är det skillnad på att dras innåt?

Skriva skriva i min bok, som kanske sen ska brännas.
För att lämna plats åt MITT LIV.

Funderar över dig som jag längtar efter.
Kanske vi samtidigt ska ta den där middagen jag är skyldig dig, du tar med drickat du är skyldig mig ?Avskedsmiddag och en värmande brasa.

Fundilerar vidare och drar inga förhastade beslut, fundilerar.



2 kommentarer:

  1. Fundilerar lite jag också och tycker att ordet "fundilerar" är ett mycket bätre ord än funderar. Lite Mumintrollslikt till och med.

    SvaraRadera
  2. Håller med dig nu när jag åter läser vad jag skrev. Jag gillar också Mumintrollen.

    SvaraRadera