Ser ut över det lite magiska ljus som denna morgon väcker mig. Svagt rosaskimrat, träden är åter lite vitklädda av snö och frost. Det är stilla och lugnt.
Känner efter i mig själv, hur jag mår.
Tanken kommer till mig. Jag är ledsen och sorgsen, något tungt har lagt sig runt mitt hjärta.
Efter veckans beslut och lite av en energikick av det har sorgen kommit i fatt mig nu.
Att jag känner det och vet varför är gott. Jag identifierar känslan, kan låta den få finnas nu, visste nog den skulle komma. En del av processen.
En sorg över att det varma vackra inte får växa ytterligare, en sorg över att vara ensam. Nu finns ingen att längta efter och hoppas efter. Mitt beslut, det är rätt men är ändå tungt att bära.
MEN
Nu får det vara, jag ska kliva ur sängen och ta itu med andra viktiga ting. Som att tvätta, sortera och läsa.
En stor kopp kaffe med varm mjölk får värma mig under tiden.
Kliva ut i det vackra vinterlandskapet med frisk klar kall luft.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar