måndag 4 oktober 2010

Tekoppen.


Fick en tanke efter en kommentar från Jennys på ett av mina tidigare inlägg.
Tänk om min tekopp kunde tala!
Den har funnits med i många många år.
 Den, min fotölj samt mitt härliga fönster där många tankar och beslut knådats om o om igen.
Eller så är det tur den ej kan tala.
Den finns med mig så gott som varje morgon och kväll.
Även denna dag då höstens vindar drar förbi ute.


2 kommentarer:

  1. Tur i oturen på nåt sätt:-)
    KRAM!

    SvaraRadera
  2. Hej
    Tack:) känns skönt att höra att man inte är ensammen.

    SvaraRadera